hate.

Det är helt obeskrivligt, hur mycket man verkligen kan hata någon.

jag trodde vi va vänner, men vem fan behöver er? Ni kan leva i er lilla låtsasvärld där ni tror ni är något. Äckliga skabb, jag skämms för er. Ni är fan det största misstaget jag någonsin gjort, patetiska är ni. Gråtfärdig så synd jag tycker om er, hahaha. Ni är så jävla löjliga. Sitt där med era höjda ögonbryn och översittar blick, för vem fan bryr sig om någon av er?

                                             - 5 mars 2010.

'du äcklar mig, ditt jävla svin.

"att våldta någon är lågt, att hyllas för det ät lägre. Du är dock det lägsta av allt, skabb. Du smutsar ner denna jord, du äcklar allt folk med vett i skallen. Du är inte värd att leva, men du är fan inte värd den ansträngning som tas för att du ska dö."

                                              -
4 april 2010.

SÅ. JÄVLA. SANT. <3


late nights, just holding me in your arms. i dont know how you could do me so harm.

My mind dosent work.
I miss you.
I think.
Possibly.
I don't know.
It's not that im not over you.
cuz i am.
im long over you.
Sometimes.
When im at the place we had our first kiss.
When im at the place i were at when i got that text, that you loved me.
When im doing something, are somewhere, our i just see something, that reminds me of one of our happy moments together. i can't help woundering what the fuck that went wrong. what i did wrong. we were happy. at least i was. you seemd to be happy. and you said you were. i thoght you were. then somebody reminds me of who you really are. what you really did. and that true feeling, the one where i hate you, comes back. and it sticks all day. untill i get home, go to bed, and play our memories in my head. then, that feeling that i have, and hate, comes back. but i cant say that i want to forget about you. becuse its our memories. the good and the bad. who makes us the person we are.

i'm a bad girl,for breaking his heart. i'm a bad girl, cuz' i dont even miss him.

Hällt i mig X antal koppar kaffe de senaste timmarna = ida kommer inte sova än på ett tag.

istället börjar jag funderar. (ja, malin, jag kan de! på mer än "han(n?) hon med bussen")
jag vill göra något. något betydelsefullt. och nej, inte typ hitta ett botmedel för cancer (även om de nog gjort mig rik, så hjärna - om du kommer på ngt, säg till mig!) utan något som betyder något för mig själv. sånt jag inte riktigt kan förklara, som jag bara förstår själv. men, förenklat; något att vara stolt över. Lycka till till mig själv va. Men måste säga. att jag må inte ha lyckats med det. men jag mår fett bra nu. ärligt. allt är bara underbart, och jag har ingen aning om varför. mina vänner är bäst. kanske för jag insett om villka som faktiskt är mina vänner. kanske för jag insett att jag inte behöver de som bara är falska fittor. kanske för jag insett, hur patetiska några av er är. kanske för att, jag insett. att du är så jävla löjlig. och kanske för jag insett, att jag gör rätt i att se ner på dig. kanske för jag fått hämnd, kanske för jag känner att jag kommer kunna släppa allt efter detta. kanske för att jag nu vet att jag klarar mig själv, sammtidigt som jag vet att jag aldrig kommer behöva det.


.....eller helt enkelt för jag har de underbaraste i världen att kalla mina vänner. kärlek till er!
(&förmodligen lite för jag är TAGGAD SOM FAN TILL LÖRDAG!!!)

jag är nog en av de kompliceadeste som finns. jag menar. lyssna bara på mig. men de gör mig så jävla gla', att även om ni inte förstår, så försöker ni. jag är inte den skarpaste kniven i lådan så att säga, men någonstans bakom den bruden som inte kan 9ans tabell utan fingertricket (true story, sadly), finns en brud med komplicerade tankar och intrasslade funderingar. instinkter som ingen kan förstå, och saker jag inte kan förklara.

fanns de någon mening med detta inlägg?
förmodligen inte.
slänger in några bilder för att de inte ska bli alltför tråk.
puss.
idiis.












ph: unknown. stolen from cass.
....................................................................................................


learn from you're misstakes.

22.04

för att varje andetag, varje ögonblick, varje sekund i mitt liv gör att jag inser, mer & mer hur dum jag var. som litade på dig, som älskade dig, som försvarade dig, som gav upp så mycket för dig. Jag skäms för det, skäms som in i helvete. över hur dum och blåögd jag var. det är pinsamt, du är pinsam. tänkte först skriva tack för du fick mig se hur dum jag var. men fan heller. de har jag kommigt fram till själv. så du ska fan inte ha beröm för det. du ska inte ha beröm för ett skit. du är en äcklig skitunge som är värd mindre än gatan. du äcklar mig. jävla skabbiga unge. jag är så sjukt stolt för jag insett detta. stackars lilla påg. kom ner på jorden och inse hur patetisk du är.


never think twice.

"hur kommer de sig att man kan älska någon som fått en vilja försvinna
och hata någon som är anledningen till att man finns?"



ph. jag & sanni.

& detta får avsluta min dag. puss.


RSS 2.0